Om att längta

Karpathos, Grekland

Vad är viktigare här i livet än att ha något att se fram emot?
   Jag har nästan kvävts den här hösten och vintern känns det som. Det enda jag har haft inplanerat som jag har vetat om har varit tre månaders jobb i Forshaga, så det känns som att det enda jag har gjort är att åka buss, buss, buss fram och tillbaka. Jag har inte haft något speciellt att se fram emot, förutom lite kvällar här och där, och jag känner nu hur viktigt det är att ha någonting att se fram emot, stort eller litet.
   Det är som att jag inte har kunnat tänka längre än till längst nästa dag. Jag har knappt vetat vad jag ska göra i morgon. Men äntligen har jag en sak planerad att se fram emot, och nu känns det så himla skönt att ha en plan, även om det är en kort en. Om tio dagar åker vi till Thailand och är borta tre veckor. Det ska bli så himla skönt att komma bort och göra det som faller en in. Typ beställa för många milkshakes, ha tid att läsa böcker, hyra moped och ta en tur till för oss outforskade platser, snorkla och leta sköldpaddor och bara ligga på stranden en hel dag. Jag behöver verkligen komma bort och ta en paus för att orka med lite oplanerade månader här hemma igen. Men jag vet hur det är, på planet hem sitter jag redan och planerar nästa resa...