Om Grekland

Jag har glömt en sak! Tror jag. Jag har inte visat hur vi hade det i Grekland, jag och Anna. Vilken tur att jag tänkte visa här och nu.

Såhär såg vi ut ungefär varje kväll, med ihopväxta ögonbryn men lika glada för det!

Såhär såg det ut där vi bodde, Pigadia, Karpathos. Så fint.

Minsta och räddaste kattungen.

Självklart massa kyrkor på höga kullar med utsikt över hela Medelhavet.

Ibland hände det att vi gick ut på kvällarna i alldeles för höga klackar och alldeles för korta kjolar.

Och så vaknade vi upp kors och tvärs i sängen och undrar vad fan det var som hände egentligen.

Och så åt vi pizza på stranden.

Och solade, badade och läste förstås. Visst får man läsa ut tre böcker på en vecka när man är på semester? Visst får man det?

Om sommaren

"Går så långsamt jag bara kan, på vägar jag inte visste fanns och tänker att det är egentligen ganska okej ändå.
   Hittar smultron i ett dike och blir glad, intalar mig själv att även om jag kanske är lite ensam då och då så är jag inte ensammast i världen."

Om rosor

Om att tro att hjärtslag hörs på flera mils avstånd

Jag går upp, ser min obäddade säng. Eller, den är fin på min sida som vanligt, men din blir alltid sådär trulsig. När jag går närmre sängen känner jag att den luktar dig. Nyss var du här men nu är du bara borta. Dina kläder ligger i en hög på soffan, även de doftar av dig vilket gör att jag aldrig vill lämna det här rummet utan dig. Jag gosar ner mig i kudden och önskar att när jag öppnar ögonen igen är du tillbaks.
   Jag frågar mig själv om du inte alltid kan vara här.
   Sedan går jag runt i dina tröjor och tror att du kan höra mitt hjärta slå på flera mils avstånd.

Måsarna slår med sina vingar på avstånd, vinden sjunger lätt i våra öron, håret smeker ansiktet, mörkblå vågor kluckar stillsamt mot båten, fåren hörs bakom björkdungen intill strandkanten, himlen börjar mörkna fast luften fortfarande är ljummen och solen börjar gå ner bakom talltopparna.
   Vi säger ingenting till varandra.

När jag går ifrån dig efter att ha hälsat på dig på jobbet och fått två hejdå-pussar ler jag hela vägen ner till stan och hoppas att alla kan se hur glad jag är.

Om finaste Alva

Idag fick jag för mig att fota Alva för det var så himla himla länge sen. Måste komma igång på riktigt nu igen. Någon som mer som ställer upp?

Om studenten

Jag sitter i lånade kläder som jag aldrig vill ta av mig för att de är så sköna, och för att tröjan luktar så gott. Och jag kommer nog aldrig orka ta av mig dem heller, för jag har ont i hela kroppen och mina fötter är blåa av alla blåmärken efter att folk har trampat på mig.
   Jag är så himla nöjd och hade bästa dagen i mitt liv igår, betyder det att jag är vuxen nu när jag har tagit studenten? I såna fall skulle jag tänka mig att gå om ett år...
   Allt är så sjukt och det har gått så snabbt och nu är allting över.
   Återkommer när blåmärkena är borta, när rösten och halsen är okej och när träningsvärken har gått över... Och när jag har fixat en ny mobil.

Om den senaste tiden

Har varit i Grekland.

Har varit med Christoffer.

Har träffat Julia och kusin Christoffer i Museiparken.

Har haft picknick med klassen.

Har tagit hand om Alva på sjukhuset.

Och så har jag varit på bal.


Helt okej.
Förutom Alva på sjukhuset, värsta jag varit med om!
Annars är jag rätt nöjd.

Om det finaste

Jag står på en strand vid Medelhavet och ringer dig samtidigt som jag petar med mina tår nervöst i sanden. Vågorna når upp till mina fötter ibland och vattnet är kallt men jag är så himla varm, för äntligen hör jag din röst igen och du gör mig varmare än någonsin förr när du säger att nu är vi tillsammans. På riktigt.
Det är så du säger. Att vi är tillsammans. Jag frågar om det är sant och du säger att det är det.
   Det är sant.

- Jag tycker om dig vet du, säger du.
Jag försöker hitta dina ögon genom dina mörka solglasögon.
- Jag älskar dig, säger jag och genom glaset ser jag att dina ögon ler.
- Jag älskar dig också, säger du.
   Vi pussas hej då tre gånger och jag börjar göra mig redo att gå men då pussar du mig en fjärde.