söndag 5 juni 2011

Om det finaste

Jag står på en strand vid Medelhavet och ringer dig samtidigt som jag petar med mina tår nervöst i sanden. Vågorna når upp till mina fötter ibland och vattnet är kallt men jag är så himla varm, för äntligen hör jag din röst igen och du gör mig varmare än någonsin förr när du säger att nu är vi tillsammans. På riktigt.
Det är så du säger. Att vi är tillsammans. Jag frågar om det är sant och du säger att det är det.
   Det är sant.

- Jag tycker om dig vet du, säger du.
Jag försöker hitta dina ögon genom dina mörka solglasögon.
- Jag älskar dig, säger jag och genom glaset ser jag att dina ögon ler.
- Jag älskar dig också, säger du.
   Vi pussas hej då tre gånger och jag börjar göra mig redo att gå men då pussar du mig en fjärde.

1 kommentar:

  1. Åh vad jag skulle vilja vara nykär!!

    SvaraRadera

Gör mig glad här