fredag 4 februari 2011

Om att vara rädd

Det finns några saker jag är rädd för. Jag har funderat lite över om det är bra eller dåligt att berätta sina rädslor, kanske har man någon liten "vän" som börjar skoja om de vet vad man är rädd för. Fast jag är i och för sig rädd för ganska stora saker som inte så jättemånga kan styra över så jag kanske inte behöver vara orolig.

1. Okej. Den här kan någon styra över, men jag hoppas verkligen inte att ni är sådana. Jag tror ni vet vad det handlar om. Spindlar. Jag kan inte riktigt hjälpa det. Det började någon gång när jag var liten, jag vet inte riktigt hur, men jag kommer ihåg att jag tyckte att jag såg spindelögon i taket när jag skulle sova och så drömde jag att jag satte på mig en morgonrock som var fylld med tusen miljarder småspindlar. Och jag är fortfarande rädd. Har till och med nästan börjat gråta i skolan för att det kröp en jättestor en vid mina fötter. Fast det är en hemlis.

2. Den här kanske är väldigt märklig, men jag är livrädd för skolskjutningar och att det ska hända på min skola. Det måste ju faktiskt vara en av de värsta sakerna som kan hända, att se sina vänner bli skjutna. Usch. Vågar knappt tänka på det.

3. Tsunamisar är jag väldigt rädd för, speciellt när vi var i Thailand såklart. Jag fick en konstig känsla av att det skulle komma ett gäng nya när vi var där nu, speciellt på dagen, den 26:e december. Men det skulle ju vara väldigt konstigt om det hände exakt 7 år efter den förra katastrofen. Eller hur? Och vi klarade oss ju. Men förra veckan drömde jag en hemsk mardröm om att jag var där och att det kom två vågor. Mardröm? Det var länge sedan jag drömde något så hemskt.

4. Har tittat på när några i klassen hoppas ner i en isvak (förstår inte hur man kan utsätta sig för sånt, det skulle jag aldrig göra, men det är för att jag är fegis och de var väldigt modiga) och då kom jag på att en annan mardröm måste vara att råka trilla ner och hamna under isen så att man slår huvudet i isen och inte hittar hålet upp. Har för mig att jag såg en film där det hände och jag kunde inte andas.

1 kommentar:

  1. känns bra att anses vara modig, haha
    Men när Dan berättade om det där med isen på klassrådet igår, jag vill bara springa fram och krama honom för jag tyckte så synd om honom :(

    SvaraRadera

Gör mig glad här