För man har väl ett gevär bakom dörren?

Jag har hittat mitt drömhus. I en Lantliv-tidning. Det låg i Närke någonstans.

   Det var så fint och alldeles perfekt så som jag vill ha det. En röd liten stuga i en liten skog, med ett stort träd på gården, lite övervuxet och fint. 

   Problemet är bara att det bor någon annan människa där. Och att jag aldrig skulle ha råd med ett sådant fint hus. Tyvärr. Det är sanningen.

   Fast någon gång ska jag ändå ha råd, hade jag tänkt. För det vore kanske ändå rätt jobbigt att bo ensam ute i skogen när jag bara är arton år. Tänk så kommer det någon... En älg eller något... Fast om man bor ute i skogen har man väl ett gevär bakom dörren? Då får jag gratis mat också. Det kan ju vara gott. (För när jag bor i det fina huset ska jag nog inte vara vegetarian längre)

   Och om att inte ha råd: När jag har skrivit en bok och haft fina utställningar där folk har köpt mina bilder för en dyr peng ska jag absolut ha råd med det där fina huset. Kanske till och med ett ännu finare hus än det. Då kanske Lantliv vill komma hem till mig och hälsa på, ta några fina bilder, be mig sitta och le i något ljust rum med en katt i famnen. 

Kanske.

Och just nu har jag inte tid. Egentligen inte tid för någonting. I morgon har jag mitt livs viktigaste matteprov. Jag orkar inte och vet nästan resultatet med en gång. Men jag dör ju inte för det. Det är ju det som är så himla skönt med matteprov. Man dör inte. Bara lite inombords.