En dag man aldrig vill ska ta slut

Idag är en sån dag man aldrig vill ska ta slut.
Jag har lust att göra en massa saker, eller egentligen ingenting.
Men det här ingentinget är egentligen någonting,
men som mest bara är betydelsefullt för mig.
Och det ingentinget som är någonting är att gå ut och gå på den finaste platsen just nu. Det är precis här borta vid prästgården. Man går först en liten stig i skogen, sen kommer man ut på en liten skogsväg ner i någon slags allé där trädens gröna hänger ner och bildar en liten djungel. Följer man allén går man längs en kohage med jättefina och nyfikna kor. Och som sagt, om jag vore ett djur skulle jag nog vilja vara en ko. En ko som mår bra i sin fina och jättegröna hage och som bara äter och går runt bland kompisarna varje dag. Kan det finnas något bättre?
   Sen går man förbi ett litet hönshus med vita höns. Och fortsätter man där kommer man till prästgården som egentligen är himla fin, och sen kommer det visst ett till fint hus! Och så luktar det såhär somrigt, lantligt och grönt och fint. En blandning av hägg och kor, ungefär. Och nej, kor luktar egentligen inte äckligt. De luktar naturligt. Faktiskt.

Sen skulle jag helst vilja plocka i ordning här på mitt rum, för det mår jag faktiskt väldigt bra av. Jag skulle vilja sätta upp lite bilder här och var i huset, kanske sätta mig ute på något fint ställe för att skriva. Helst skulle jag vilja ha en hängmatta förresten, fast jag vill att den ska vara helt spindelfri, vilket antagligen är rätt svårt. Och just det. Min spindelfobi blir alltid mycket värre nu på sommaren när alla smyger sig fram från överallt. På vintern tänker jag "Åh, det här går ju bra" men här om dagen hade jag tre spindlar i fönstret plus en i sängen. I sängen! Fattar ni?! Där jag ska sova, gosa ner mig, ha det bra! Och så ligger den en jävla spindel där! Åh. Jag blir så arg på de här små äckliga sakerna. Dessutom råkade jag se en jättestor tarantella eller vad det nu heter (Kan tyvärr inte söka på Google för att kolla om det verkligen är så det heter, då kommer det antagligen upp jättestora bilder på äcklen) när jag och Julia var i djuraffären här om dagen.
   Nu blev visst det här inte alls lika mysigt längre...

Men vad jag ville säga är att en dag som denna borde aldrig ta slut. Faktiskt. Helst skulle jag vilja stanna tiden nu, frysa allting så att jag hinner med allt jag skulle vilja göra, även fast det egentligen inte är något speciellt. Sen när jag känner mig redo för morgondagen så trycker vi på play igen och så får vi se vad som händer då.