Om den fjärde dagen

Fyra dagar in på det nya året ligger jag i din säng och gråter. Du känns som en evighet bort fast att du bara ligger några centimeter bort från mig, fast med ryggen vänd mot mig.
   Morgonen därpå känns du helt plötsligt så himla mycket närmre, jag håller din hand hårt och det går att andas normalt igen. Men du blir ändå så arg så att du håller på att trilla i vattnet från den lilla ekan och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Gråten känns närmast men jag håller inne den.
   Känner att jag inte kan gråta den femte dagen på året. Det räckte med fjärde. Gott och väl för hela året.

Men bara några minuter senare håller du om mig igen.