onsdag 9 november 2011

Om oss



Äntligen ligger vi nära igen och jag har längtat sedan vi sist sa hej då. Vi ligger tätt, tätt och du snusar mig i håret ibland och när du gör det pirrar det lite extra. Jag blundar och håller andan, som om tiden var beroende av mina andetag. Som om jag slutade andas nu skulle stunden vara förevigt.
Vi somnar i varandras armar och vi vaknar då och då och en gång säger du yrvaket att du älskar mig.
   Det var länge sedan jag sov så bra.

3 kommentarer:

  1. Vilken text... det spritter lite i hjärtat när du skriver för man känner igen sig. Åhå. Vad fint.

    SvaraRadera

Gör mig glad här