Skulle skriva något om hur det känns att vara ensam hemma men precis då kommer pappa hem och då känns det bara fel. Kom dessutom på efter andra raden att det finns nog ändå inte så himla mycket att säga om det förutom att jag inte kan minnas förra gången jag var hemma alldeles själv och inte heller förra gången jag kände mig såhär ensam. För det har ju blivit så nu, att jag nästan aldrig är ensam. Men idag så. Och jag som gillar att vara ensam... Men. Nu trivs jag faktiskt hur bra som helst med att alltid ha folk runt mig.
Har en känsla av att det är massa jag ska göra men vet inte vad. Har fått hem studentmössan och har lite ångest över att tiden går så fort. På alla sätt. Vill trycka på paus här och nu och stanna här ett bra tag för nu mår jag så himla bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gör mig glad här