söndag 19 februari 2017

Mitt liv nu

Nu har jag varit här i elva dagar. Det känns bra, och jag längtar fortfarande inte hem alls. Men om jag skulle få önska så skulle det nog vara att alla jag tycker om kom hit. Idag, framför allt nu på eftermiddagen och kvällen, har jag känt mig lite ensam faktiskt. Okej, kanske inte ensam, men det är något här som gör att jag känner att jag inte riktigt passar in. Jag trivs hur bra som helst i Manly, det gör jag. Men det är något i det här rummet jag bor i på hostlet… Jag delar ett litet rum med fem killar, varav tre som nog är några år yngre än mig och som gillar att festa, och två i femtioårsåldern kanske, som jobbar. Och så jag, ensam liten tjej från Sverige som inte gör något som dom gör. Det är väl det, att jag inte är som dom, som gör att jag ännu en gång känner att jag inte passar in. Jag ska verkligen anstränga mig för att fortsätta på mitt spår, utan att bry mig om vad ”alla andra” gör och känna dåligt samvete över att jag inte är ute och super som dom, och att jag inte jobbar och tjänar pengar och är ”duktig”. Det är inte en sån resa jag är på, inte en sån resa jag vill ha just nu.
   Jag trivs bra i mitt eget sällskap, även om det kommer såna här små stunder av svackor, som egentligen nog inte är en svacka utan bara helt normala tankar. Tack och lov har jag inte haft så många av dom, och jag tror att jag kommer klara mig väldigt bra. Klart att det kommer komma såna här stunder, jag tror att jag kanske börjar landa nu efter allt som hänt. Inte nog med alla jobbiga saker som hänt under hösten och vintern, nu har jag liksom flyttat helt ensam till andra sidan jorden?! Som om det inte vore nog redan liksom. Men som sagt, det känns bra! Jag mår bra!
   Det har varit lite regnigt här nu i tre dagar, det har faktiskt inte gjort mig speciellt mycket. Jag har hittat på saker ändå. Tog bussen till ett shoppingcenter, Warringah Mall, här om dagen och gick runt där i flera timmar och idag när det för en gångs skull inte såg ut som att det skulle ösa ner gick jag ut på en promenad efter frukosten. Det var fortfarande mulet ute, såg ut att vara lite svalare, och jag hade inte tänkt gå så långt, men det var som att jag drogs till Manly to Spit Scenic walkway som jag har hört lite om, så det slutade med att jag gick en mil genom skogen/djungeln, längst kusten och massa olika gömda stränder, upp på branter med världens finaste utsikter över havet (där man kan se valar om man är där rätt årstid!), upp och ner i trappor bland spindlar och ödlor. Det var verkligen en riktig utmaning för mig och min spindelfobi, men jag klarade det! 
   Jag får höra att jag är modig som gör allt det här helt ensam. Att jag åker till andra sidan jorden, tar tunnelbanan till mitt boende direkt när jag landar, hittar rätt och fel ställe, åker båt till nästa, går dit fötterna bär mig, går en mil bland spindlar osv, men jag känner mig inte så modig. För mig är det faktiskt ingen stor grej, det här jag gör. Jag bara gör det. Jag känner mig varken modig eller duktig, fast jag kanske borde? Eller? Jag vet inte. Det är väl någon slags process det här, om ett tag kanske jag kommer känna mig stolt över det jag gör? Just nu är jag ju mitt i det.
   I morgon ser det ut att bli sol och fint igen, då ska jag göra ”det gamla vanliga”, alltså vakna när jag vill, äta frukost bestående av någon slags proteinshake och något pannkaksaktigt till bröd, säga att jag vill stanna på hostlet till på söndag minst, smörja in mig med spf 50 (man måste det här, solen bränner nåt så fruktansvärt!) och gå ner och lägga mig på antingen Shelly beach eller Manly Sunset beach och läsa eller lyssna på en bok eller podcast. När jag börjar bli hungrig kommer jag förmodligen gå och köpa en vegetarisk burrito eller sushi och äta i skuggan, gå in på rummet och ta det lugnt en stund, duscha med flipflopsen på eftersom golvet är så vidrigt och gå ut en sväng igen för att kolla på solnedgången. Något mer än det behöver jag inte just nu!

   Hoppas att ni har det bra hemma, men jag tror nog att ni hade mått ännu bättre här borta.

Bilder från resan lägger jag upp på min instagram lite då och då, följ mig gärna där om ni inte redan gör det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gör mig glad här