I fyra veckor har jag gått upp tidigt medan alla andra haft semester och sovmorgon, men nu är dessa fyra veckor slut och jag är arbetslös igen. Under rasterna har jag oftast velat stanna inne när min blick fastnat på det tomma anteckningsblocket på bordet, och jag drömde varje gång om att få fylla det med ord en hel arbetsdag och få betalt och sen hej då.
Så blev det ju såklart inte, utan jag gick ut i regn som solsken och plockade vissna blommor och lyssnade på alla podcaster jag kunde komma över. Funderade över om det är meningen att man ska gråta till varje sommarprat. Ni måste lyssna på Klara Zimmergren, Gina Dirawi (2011) och Soran Ismail!
I morgon ska min älskling visa mig fina nya platser, vi ska nämligen åka och tälta, fiska och fota. Jag längtar ihjäl mig.
Hej då, hoppas ni har det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gör mig glad här