Sommarregn

Det är dagen efter sommarens höjdpunkt och det regnar ute. Det har öst ner i flera timmar, men vi klär på oss varma kläder och går ut.
   Gruset knastrar under stövlarna men det hörs egentligen knappt eftersom prasslet av min luva överröstar både gruset och regndropparna. Jag ser dig inte, jag är gömd inuti min luva, men jag vet att du går bara en meter bredvid mig med fiskespöt i handen. Jag önskar att du kunde ta min hand, men det gör du inte. Kanske på grund av det där spöet, kanske för att du inte vill blöta ner våra händer eller bara för att min inte ens når utanför den alldeles för stora jackan.
   Vid kvarnen där vi har fiskat de senaste dagarna lägger sig regndropparna som ringar i det annars så lugna vattnet. Till skillnad från de andra dagarna dröjer det ett tag innan vi får den första fisken, och efter att det dröjt lika länge att få den andra går vi hemåt i det konstanta regnet.
   Pannkakor är den perfekta sommarmaten vare sig det är sol eller inte bestämmer jag, så tillsammans steker vi dem och äter medan de ännu mörkare molnen tar över himlen.

Klockan är bara fyra men jag somnar i dina armar av utmattning och det var länge sedan det var så skönt att sova.